Archive for the ‘Expedition Sydafrika – Västafrika – Sverige 2012-2013’ Category
9 Feb, Mauretanien
Vi fortsätter genom Saharas ökensand bland de allt högre sanddynerna. Per tappade sin sko som begravdes i sanden när vi hoppade runt i dem. Det såg inte ljust ut, men efter en kvarts grävande i den fina sanden återfanns den mirakulöst och vi styr mot Nouakchott, Mauretaniens huvudstad.
På vägen ser vi fler döda djur än vanligt och en hjullastare som skyfflar sand. Ser ut som en leksak i en sandlåda!
Vi gissar att det är skamligt att inte veta svaret på en fråga så när vi gång på gång försöker fråga om vägen och de inte hittar så pekar det bara rakt fram vilket gör att det tar en bra stund, fram och tillbaka innan vi hittar campingen.
8 Feb, Mauretanien
Här ute, långt från huvudvägarna finns det inga vägar på GPS:en. Man får använda den som en kompass och ta ut en lämplig riktning mot ett mål och försöka ta sig dit. Grusvägen blir sand och snart svänger vi av den helt, släpper ut däcktrycket och lägger i fyrhjulsdriften för att ta oss an Mauretaniens sand. Vi passerar en by där vi passar på att proviantera. Det rullar upp nyfikna på åsnevagnar som tittar och vinkar glatt åt de konstiga vitingarna. Folk välkomnar oss, är väldigt artiga och hjälper oss till rätta bland de små spartanska affärerna. Mitt ute i ödemarken bland sanddynerna gör vi en tidig bushcamp och njuter av den häftiga naturen.
7 Feb, Senegal – Mauretanien
Kör tidigt till Mauretaniens gräns och ger oss i kast med de korrupta gränsvakterna. Den Senegalesiska tullgubben stämplar ur bilarnas carnet utan några större protester. Polisen fyller i sin loggbok och medans de stämplar passen lotsas vi inte höra att de vill ha 10 € per bil för att göra det. De vägrar ge tillbaka passen utan att få betalt. Vi förklarar att vi inte tänker göra det, att det är fel. De insisterar och till slut är det munhuggning på hög volym mellan Ronnie och polisen. Efter diverse hot om att ringa högre instanser och skrik börjar polisen känna sig obekväm. Men då skulle de av stolthet aldrig lämna tillbaka passen till Ronnie – då är det Lenas tur att vara gullig och får mycket riktigt tillbaka dem utan att betala ett öre. “The good and the bad cop” fungerar nästan jämt! =)
På den Mauretanska sidan stämplar polisen passen efter ett tag när dem gett upp sina 10 euros krav. Men tullen är värre, de vägrar stämpla Carnetet och försöker lura i oss att man måste betala 10€ för en tillfällig import. Efter en del tålamodsprövande väntan, tjat och genomsökning av bilarna inser han att vi inte kommer betala, och absolut inte utan kvitto. Han stämplar och vi är fria att åka in i hans karja land. Genom en nationalpark med flamingos tar vi oss österut för att leta oss ut på savannen efter en fin bushcamp. Polischeckpointsen har god kontroll på oss av säkerhetsmässiga skäl och tar våra uppgifter och noterar klockslag när vi passerar. Riktigt mysig bushamp långt från närmaste by.
VÅRT MAURETANIEN NUMMER: +22241442964
6 Feb, St Louis, Senegal
Jag och Lena gör bokföringen medan de andra går på stan och kikar. En slappar dag.
5 feb, Senegal
I en liten by stannade vi och köpte färskt bröd till frukosten som intogs vid att Baobabträd på savannen. När vi stannar för att fota de första kamelerna ropar Johan på komradion. – Bromspedalen gick i botten! Vi gör en kombinerad lunch och bromsslangsbyte och belönar oss med en smaskig vattenmelon bland kamelerna.
Efter att ha stått och tjatat med en korrupt polis kommer vi fram till S:t Louise, sista staden längs kusten innan Mauretaniens gräns. Här tänkte vi stanna några nätter och slappa. Grogg och god mat på kvällen. =)
P.S. Det hade blivit nåt fel på inlägget den 2 Feb så bilderna kom inte med. Åtgärdat nu!
http://www.4x4expedition.se/blogg/2013/02/04/2-feb-saloumdeltat-senegal/
4 Feb, Senegal
På förmiddagen åker vi runt på savannen där vi träffar en massa djur som Pumba, Bambi, zebror, giraffer och några stora noshörningar! Det var länge sedan vi såg djur nu och som pricken över I:et äter vi en riktigt god lunch med grillat kött.
Passerar några mil öster om Dakar, genom många nergångna och skräpiga betongbyar. En massa större jordbruk, kyrkor och västerländska hus som verkar stått övergivna i många år.
Vid Lac Rose, känd för sin höga salthalt och att Paris – Dakar Rallyt målgång var där. Det skulle vara en rosa färg på sjön men det såg vi inte mycket av. Men jösses vad mycket salt de håvat upp med sina små båtar! Per flyter som en kork när han testar ett dopp. När vi tar småvägarna norrut för att leta bushcamp kommer vi till en liten mysig oas med palmer och små åkrar.
3 Feb, Senegal
Vägen norrut har väldigt varierande standard, grus, potthål och riktigt bra asfalt om vartannat. Mycket åsnor som liksom parkerat sig själva i skuggan och står helt stilla, oavsett om det är mitt i vägen eller med huvudet rakt in i ett träd. Bara det är skugga. Sköna djur!
Kör upp till Bandia där vi skall åka på safari imorgon. Njöt av något så lyxigt som en glass när vi tittade på krokodilerna i vattenhålet bredvid. Campar bredvid ett halvflummigt franskt par som åkt ner i en husbuss för att forska om giraffer. Imorgon vill vi se djur! =)
2 Feb, Saloumdeltat, Senegal
I gårkväll hade vi träffat en kille som skulle ta oss ut på deltat i sin båt. I gryningen möter vi honom i den lilla hamnen där tidvattnet har gjort att nästan alla andra båtar ligger på botten. Vi botten metar och får efter ett tag upp några aborr-stora silvriga fiskar. Sen en tjockis, smörfisk kanske? Sen jävlar börjar det dra så slirbromsen började spinna. Jag, Ronnie, sliter så spöt nästan går av, rullen börjar ryka av värmen. Vi brottas och de andra får hålla i mig för att jag inte ska åka med ner i djupet. Nej, nu ljög jag lite. Men mitt livs största fisk på 2-3 kg blev det i alla fall. =P
Sen går vi i land på en liten ö och badar på den lilla sandstranden. Tre pers verkar bo där, vi frågar om de har nån mat. Nej. Men efter ett tag kommer de och säger tt de kan laga till nåt åt oss. Sjysst! Spagetti och majs med klassiskt arabiskt mint-te till efterrätt på en matta i skuggan under ett träd. Härligt! De blir själa glada när vi ger dem en slant innan vi hoppar i båten igen.
En bushcamp bland cashewnötter avslutar en riktigt skön dag! =)
1 Feb, västra Senegal
Vi fortsätter i åsnevagnarnas hjulspår mellan de små byarna. Vi noterar att man skalar av barken på de stora Baodab träden, vi stannar i en by och frågar varför. Först är de lite rädda för oss, framförallt barnen men så fort de märker att vi är vänligt sinnade och att de kan se sig själva i kameran blir de jätte glada! Fotografera mig! Och honom!Efter en massa skratt och foton får vi fram att de gör rep av barken för att knyta ihop tak och liknande. Åker ut till Saloumdeltat, ett mangroveträsk i västra Senegal och hittar en super mysig bushcamp i skuggan av ett stort träd. Rekordvarmt med 39 grader i skuggan och tio till i bilen. Men en 1.5L PET-flaske-dusch gör underverk innan läggdags! Natti!
Observera de vilda djuren på bilderna som lurar i savanngräset!
31 jan, Gambia – Senegal
När vi packats om bord på färjan över Gambiafloden har vi inte långt kvar till Senegals gräns. Valutaväxling sker med mannen som sitter i skuggan under lastbilsflaket och på nåt vis tror rishandlaren bredvid att vi skall köpa ris för alla pengarna. “No, desole.” Vi behöver inte 100kg ris. Däremot så köper vi lite grönsaker på marknaden innan vi rullar vidare på Senegals mycket sämre vägar. Det känns betydligt fattigare här, fler magra människor, mycket färre och äldre bilar men fler åsne och hästekipage om man bor mindre välbyggda hus.
Precis när vi är på väg att köra om en långsamtgående 50-60 tals Renault lastbil ser vi ett hjullager och lite brickor studsa iväg. Vi stoppar honom och ni kan tro att de blev förvånade när en blondin som bara tycks kunna ett ord på franska skriker åt dem, “Kullager, kullager!” och pekar på släpet. Det blir väldigt glada de slapp tappa hjulet och återfann lagret.
Längs de mindre vägar ser vi en typ av hyddor som vi aldrig sett innan, byggda utan väggar. Vi stannar och försöker snacka med dem. Kvinnorna är barbystade när vi kommer och har lustiga örhängen och en har tatuering med clownläppar. Le Basseri tror vi att stammen heter. De kan tyvärr varken franska eller engelska utan bara stamspråk så kommunikationen går så där bra men de är gästvänliga och visar oss sina hyddor. Mysiga sängar och så inuti men de tycks ha kombinerat sovrum och hönsgård. Bushcampar på ett fält mellan en massa småbyar.
VÅRT SENEGAL NUMMER: +221780146628
30 Jan, Gambia
Efter frukosten kör vi ut till Gambiafloden och tar en båttur. En mysig båttur som skulle vara rena paradiset för en fågelskådare. När vi lagat och ätit middag på bushcampen får vi oväntat besök.
Grannbyn hade hört oss och skickat några för att kolla vilka vi var. Vi blev inbjudna till byn på dans! =) Sagt och gjort, vi packar ihop och rullar in i deras lilla by.
När vi parkerat kommer det kvinnor och barn, nån utklädd med kvistar och blad till en buske. Det är otroligt att tomdunkar, pinnar och machetes kan låta som en hel orkester! Vi dansar tillsammans med dem till de tar en bönepaus. De fisar oss deras hem och vi byter adresser innan vi bjuder på en fälla-upp-taktälts show inför 100 pers. Sover mitt i byn. =)
29 Jan, Gambia
Vi tar småvägarna ut ur Banjul för att få lite roligare körning och undvika några av de många polis checkpointarna.
Utanför stan på väg ut i bushen kommer det en massa bilar i full fart mot oss med lyset på (vilket man inte normalt har här). Det är ett tiotal Nissan Patrols som kör rakt mot oss och tvingar oss av vägen. Det verkar vara självaste presidentkonvojen! Kan det vara presidenten som besökt sin hemby som ligger en halvtimme längre fram?
Temperaturen stiger markant nu när vi kommit bort från kusten, uppåt 35 grader när vi letar runt efter etappen första bushcamp. En kossa kommer på besök och en minaret hörs långt bort i fjärran när vi spelar kort under stjärnhimlen.
28 Jan, Banjul, Gambia
Efter ett besök på Mauretaniens ambassad har vi nu alla en sida med arabiska kråkfötter som ger oss rätten att komma in i Mauretanien. Bad, snäckplockning och slapp i hängmattan.
Imorgon bär det av! Jihaa! =)
Nu har alla anlänt!
Nu har alla deltagare till etapp 8 anlänt och vi börjar snacka ihop oss och förbereda etappen. På måndag blir det visumansökning och på tisdag börjar äventyret!
20 – 27 Jan, Banjul, Gambia
Förutom städning av bilarna har vi ett väldigt lugna och sköna dagar vid stranden. Etapp 7 är nu slut och vi vinkar av våra vänner en efter en. :.(
Även om Gambia känns lite mer välmående än grannländerna så är det stora kontraster även i denna stad, allt från västerländska hotellkomplex till folk som letar i sopbergen.
Och nu till de vanliga Gambia frågorna vi får: Ja – det finns mängder av vita medelålders till halvdöda kvinnor som verkar intima med lyckosökande yngre gambianer. Ja – Vi har aldrig sett så mycket hjälpprojekt och tiggerier. Ja – bortsett från polisen och hustlersarna vid turiststråken har vi träffat många helt underbara, generösa och hjälpssamma människor.
Våra goa deltagare tyckte Ronnies fötter var väl svarta och spruckna och behövde en pedikyr, fick ett presentkort på en behandling. =) Efter 1 timme och 50 minuter gav hon upp mitt livs livs första pedikyr. – Du måste ta hand om dina fötter och göra pedikyrer oftare! Ajaj! Yes, mam!
Nu blir det en veckas paus med förberedelser inför nästa etapp. Tack alla läsare för att ni följt oss denna etapp, ni får forsätta följa äventyret den 28:e! Ha det bra så länge och rulla en snögubbe från oss!
19 Jan, Gambia
I presidentens hemby Kanilai har han låtit bygga en Arena, djurpark, lyxhotell, asfalterat och gatbelysning, ser lite konstigt ut när garnnbyarna inte ens har el. Eriks föräldrar är på semester i Gambia nu och mötte upp oss på vägen till Banjul. Efter alldeles för många tiggande poliskontroller som vill utbyta mailadresser svänger vi av huvudvägen och tar sandvägarna ut mot kusten. Nu har vi gått imål!
Ju närmare kusten och huvudstaden vi kommer desto mer märks det att vi är på väg till en charterort. Massa försäljare, västerländska restauranger och hotell.
Vi väljer ett litet hotell, Leybato på stranden i Fajara, kastar vi oss över matmenyn och den nu så efterlängtade maten. Dopp i havet och dusch, wow va skönt! Avslutningsfest med god mat och utekväll!
18 Jan, Senegal – Gambia
Alldeles innan Gambias gräns möter vi tungt beväpnade och sammanbitna senegalesiska soldater på väg till Mali. Vi tar en liten gräns, i loggboken syns att det var en månad sen det sist passerade en bil.
Vi åker förbi ännu en super flott SOS-barnby, det är inte utan att man börjar fundera. Varför måste de bygga 10 gånger flottare än alla andra hus? Vore det inte bättre att hjälpa 10 gånger fler barn?
Väldigt trevliga och hjälpsamma människor i detta land! Även om de flesta polis- och militärkontroller bara är nyfikna och tigger pennor så drar det ändå ner betyget att man blir stannad varje mil. Efter ett besök hos den lokala silversmeden blir snart den fina asfaltsvägen till dammig grusväg.
Avslutar dagen med en båttur på Gambiafloden i solnedgången. Massa fåglar och hoppande småfiskar. Några hoppar en meter upp och en landar till och med i båten – snacka om lättfiskat! =D
17 Jan, Guinea – Senegal
På en öppen slätt dukar vi upp och käkar frukost. Den skumpiga grusvägen blir oväntat asfalt och vi bara susar fram mot Senegal. En smidig gräns tar oss in i ett land med lika lite bilar, färre moppar men mer åsnor och faktikst en del häst och vagn. I första byn försöker vi proviantera i ett mycket torftigt utbud och äter lunch hos den lokala omelette-mannen. En tidig bushcamp och trevlig kväll med kortspel, mat- och bartömning.
16 jan, Norra Guinea
Massa nybyggda flashiga moskeer med skyltar att de finansierats av Qatar, till och med i de jätte små fattiga byarna. Ohyggligt dammigt längs den ändå ganska bra, med Afrikamått mätt, grusvägen mot Senegal. Just när vi börjar fundera på att stanna och laga lunch tar vägen slut. En flod. En handvevad pråm. En pengakåt kapten. Han vet att vi måste över och tar tillfället i akt att kräva in i helvete mycket. Ingen annan vågar säga vad det egentligen skall kosta. Vi vägrar köra av och han vill ha betalt för varje minut han står stilla. Efter en massa käftande ger han med sig och vevar över oss för under halva beloppet – vilket ändå är för mycket. Med bilarna på rätt sida floden frågar vi en chaufför bekräftar att han inte ens betalar hälften. När vi svurit klart över lurendrejaren rullar vi vidare. Fin och omväxlande natur, torrt savann landskap, bambu skog och bördiga skogsdunge med regnskogskänsla med lianer och små bäckar om vartannat. Hittar en glänta där vi slår läger i solnedgången.
15 Jan, Labé, Guinea
Slappardag. Tar det lugnt, kikar på stan och har det allmänt gött.
