Archive for the ‘03 Angola’ Category
8 Okt, Norra Angola
Försöker förgäves hitta en mack som har diesel i första fiskebyn vi passerar på morgonen. Dock inga problem ändå tack vare stora tankar på bilarna. Nere på stranden är fiskarna i fullgång att sjösätta sina båtar medan vi köper friterat bröd och kycklingbaugette av en tant som värkade göra lunchlådor till fiskarna.
Grusvägarna går inte längre att mötas på och har djupa fåror sen förra regnperioden. I nästa by finns det diesel. Den sandfärgade dieseln ligger helt öppen i en container som de skopar med hink och häller i tratten. Nja, så kul är det inte att byta bränslefilter, vi väntar och hoppas på ett bättre tillfälle. Vegitationen blir allt tätare och tropisk vilket gör det svårt att svänga av och leta bushcamp. Det har dessutom blivit ganska stor militär närvaro här uppe. Vi svänger av till en stig i hopp om att hitta nåt okej ställe. Medans vi funderar kommer det fyra militärer med k-pistar. De hade inte bara vägarna förbi, de var ute efter oss. Ganska snart stod det klart att vi var i en militärzon eller skyddsområde. De gillade dessutom inte hur tullen hade fyllt i importpapperna till våra bilar vid ankomsten till Angola, han hade ganska kladdigt skrivit så det kunde misstolkas att vi hadse vapen med oss. Eller det var i alla fall vad militärerna påstod. Efter lite om och men kom deras befäl som var lite vettigare och vi kunde skaka hand och åka vidare. Vidare utan bra sovmöjligheter…
Tills vi hittade en liftare som sa sig kunna visa oss ett ställe. Vi fick stå mitt inne i byn. Stor uppståndelse bland framförallt barnen till en början. Sen startades elverket och när musiken började vråla ur högtalarna blev det dans utanför den lilla baren som bara bestod av en öl-kyl. Det kändes som vi var största attraktionen och vi drog till oss en gedigen folksamling nyfikna och vänliga människor. Freds “disco-skräck” verkar ha släppt helt nu!
7 Okt, Norra Angola
När bilarna blivit fulltankade på en av få öppna mackar drar vi norrut. Utanför stadskärnan är det mycket skräpigt längs gatorna och husen mestadels fallfärdiga betonghus eller plåtskjul. Förvånande nog står det ofta förhållandevis dyra bilar i 30 – 50 000kr klassen parkerade utanför.
Vägen är bra de första 7 milen men sen kommer potthålen allt oftare och nån mil senare är det gropig grusväg med några få asfaltklumpar som sticker upp här och där. Det sista 35 milen lär ta en stund… Stannar i en liten fiskeby, köper bananer och kikar på båtarna, männen som rensar fisknätet och kvinnorna som torkar fisken. Barnen är lite rädda för oss, vi ser väl lite annorlunda ut kan jag tro. =) En tidig bushcamp med storkok av ingredienserna vi precis hittat. Axel bidrar till den goda stämningen i solnedgången med sitt munspel.
6 Okt, Angola, Luanda
Stannar kvar i Luanda, tar det lugnt och bunkrar mat inför resan mot Kongo Kinshasa.
Vi hör mer och mer skrik och tjoandes, lät som en fotbolls match som kom allt närmrre. Det var en protest march mot gatuvåldet.
Eftersom det är mycket kineser som jobbar här med infrastruktur m.m. så fanns det en Kina restaurang som vi lyxade med på kvällen.
5 Okt, Angola
Vid kamera symbolen på GPS:en slutar vägen med nån form av rastplats med en vändplan som delvis har rasat ner i stupet. Under oss, mellan kanten och havet blickar vi ut över ett månlandskap. Vid nästa bro vet vi att det, som på många andra ställen i Angola, finns landminor men här har de till och med kostat på sig en varningsskylt. I mynningen av floden skulle det enligt kartan finnas en restaurang. Att den var plundrad på allt av värde som fönster och dörrar gjorde att den såg ut att ha varit nerlagd betydligt längre än 2008 som kartan var ifrån. När vi närmar oss huvudstaden Luanda börjar köerna, på en två filig väg trängs bilarna i fyra filer, det tutas till höger och vänster. Vi snackar decimetrar eller till och med centimetrar som marginal för mopparna som kör slalom mellan de buffliga bilarna. Efter att tutan fått gått varm några timmar når vi vårt mål. Den enda campingen vi kunde hitta. Eller rättare sagt en båtklubb som låter oss campa på deras parkering gratis. Man tackar och bockar!
4 Okt, Angolas kust
Norrut längs kusten varierar landskapet kraftigt, från stäpp till palmer och grönsaker bland kullarna. Mysiga små halmtaksbyar på kullarna. Stannar på en milslång öde strand och leker i de stora vågorna. Där träffar vi några män som gräver upp stranden och lägger sanden i stora högar, den öses sedan upp på lastbilar och skall bli cement.
Till lunch stannar vi på ett lastbilshak bestående av lite skjul där damerna kokar sina grytor och grillar på gamla bilfälgar. Grillspetten med kycklingmagar var gott kryddade och kul att ha testat men inte jätte gott. Vi ser ett skeppsvrak som spolats upp på stranden som vi lockas av mer än av ett dopp då vågorna här verkar vara riktigt arga.
3 Okt, Benguela, Angola
Vi beslöt oss för att stanna en extra dag här i Benguela. Tar det väldigt lugnt idag, petar navelludd, strosar på stan och äter gott.
2 Okt, Benguela, Angola
Vilodag där halva dagen gick åt att försöka få ut pengar i stadens många dåliga och opålitliga bankomater.
Planerar den fortsatta resan genom Kongo Kinshasa. Djungelvägen i början av regnperioden, den korrupta och opålitliga färjan mellan Kinshasa och Brazzaville eller den osäkra kustvägen genom Angolas enklav Cabinda.
På kvällen åker vi runt på moppe taxis för att kolla in lite små pubar. Allt verkar dock stänga vid 11-12 tiden pga av regler. Vi hamnar på nån lite halvskum pub som är täckt med pressennigar och de spelar ingen musik, gissar att det vr nån form av svartklubb. När vi står i baren knackar en kille oss på axeln. – Mannen där borta vill att ni sätter er hos honom. Han presenterar sig som Benguelas guvenör. Han undrar var vi kommer kommer från och är mycket förvånade att vi är turister. När hn knäpper med fingrarna kommer en stor livvakt springandes som blir ombädd att hämta öl som guvenören bjuder oss på. Efter ett tag blir han dock ganska överförfriskad och vi tycker det är bäst att bege oss hem
1 Okt, Benguela, Angola
Kör sista biten till kuststaden Benguela. Efter att ha befunnit oss på hög höjd var det kul att känna lukten av havet och se hur landskapet förändras från busksavann till ökenlandskap. Eftersom det i princip inte finns nån turism här så finns det heller inga campingar eller backpackingställen. Bara några dyrare hotell som passar affärmän bättre än oss. Vi hade tur, vi frågade runt och en snäll kvinna körde och visade oss till “Nancys English School”, en skola som drivs av en amerikanska och har även lite guesthouse-verksamhet för att dryga ut finanserna. Det gick precis att klämma in bilarna på detta mysiga ställe.
Åt lokal mat, en köttgryta med lite av varje som blivit över.
Komage, blodklumpar, svål med skäggstubb och svinstark chili för att dölja smaken.
30 Sept, Angola
Många är riktigt fattiga här och Sydafrikas kåkstäder framstår ibland som lyx i jämförelse. På morgonkvisten kör vi in till den större staden Lubango där vi återigen förgäves jagar runt efter en bankomat som tar utländska kort. Lyckas växla in dollar och även betala i nån butik med visa (men mastercard fungerar inte alls). Tankar billig diesel och provianterar i svindyra affär innan vi åker vidare upp på vulkanen 2300meter över havet.
Vilket stup och vilken utsikt! Vi ser lite spår av inbördeskriget, en outlöst granat, skalet av en pansarvagn och skotthål i husen.
29 Sept, Södra Angola
29 Sept
Tittar en sista gång på den fina bäcken vid baobabträden och äter frukost innan vi säger hej då till Himba folket. Sakta men säkert rör vi oss mot den närmaste staden, 12 mil bort som innebar 6 timmars körning.
Är det… nä… Jo, det är ta mig fan asfalt! Där försökte vi ta ut pengar i en bankomat som inte tog utländska kort och växla pengar på en bank som var stängd. Efter ett tag hittar vi en barägare som vill växla in dollar och vi kan äntligen köpa så mycket vatten och mat vi vill. Trodde vi. 7st 1,5L flaskor var allt som fanns i stan plus öl. Mat fick bli nudlar och pasta. Hittar en kille med svets som lånar ut den till oss för att fixa en liten spricka i en inneskärm. Fred som kommit tvåa i svets-SM fick äran att svetsa, om än med lite sämre utrustning… Längs den ny asfalterade vägen måste de ha slagit nåt form av rekord vad den gäller hastighetsskyltar, ofta 100-200 meter mellan varje! Och fler havererade bilar och bilvrak utmed vägen än fungerande som kör på den. Slår läger 15-20 mil söder om Lubango.
28 Sept Del 2, Angola
Vi skumpar vidare i cykelfart nån timme på eftermiddagen tills vi ser några stora tjocka Baobab-träd att bushcampa under. Det har verkat helt öde sen gränsen men när vi stannat hör vi röster och ser folk till höger och vänster. Längs den uttorkade flodbädden träffar vi en äldre kvinna med hennes barn som står och maler med en stor mortel. Ikväll byter vi mat mot sovplats och det uppskattas när vi tar kort för att visa dem och inte minst när vi dammar av fotbollen och spelar med dem. Himba folket är så vackra! När vi förklarar att vi har ont om vatten visar de oss ett vattendrag. Och vilket vattendrag sen! Flera baobabträd omringar en bred bäck med strömmande vatten i solnedgången. Ett dopp och vi sätter igång att rena vatten. Efter ett storkok och en händelserik dag kryper vi nöjda till kojs.
VÅRT ANGOLA NUMMER: +244929829520 (ev. +24429829520)
28 Sept, Namibia – Angola
Efter frukost rullar vi mot Angolas gräns. Stannar i en liten mini-market längs grusvägen. De tyckte det var roligt att vi kom på besök och filmade oss med mobilkameran medans vi handlade. Vi hittade lite smått och gott som de bokförde på en kartongbit i kassan.
Vi kommer till gränsen kl 10. Ut ur Namibia var som väntat inga problem men in i Angola tog längre tid. Våra obefintliga portugisiska språkkunskaper i kombination med krav på inbjudande företag och att de inte kände igen den internationella tullhandlingen Carnet de Passage för bilarna gjorde att det tog fyra timmar och lite extra pengar innan vi var igenom. Men tullgubbarna var trevliga och det var ingen kö. Den senaste bilen som passerat var den 15 Augusti och dessförinnan den 30 Juli!
Vägarna blir mer elle rmindre kostigar och den första angolianen som välkomnar oss är en barbystad kvinna som tvättar i floden. Vi passerar en kille med en halv tuppkam och kjol innan vi stannar vid floden och lagar lunch. Det har varit ont om möjligheter att fixa rent vatten så nu är det vattenransonering och eventuellt rening som gäller innan vi kommer fram till nästa by.
