Archive for the ‘03 Egypten’ Category
26 Dec, Aswan – Nilen, Egypten
På morgonen kl 09 hämtar taxin oss och vi åker bort till hamnen igen och fyller i alla blanketter och stämplar ut oss. Kl 11 är vi på däck och för att få en bra på däck till våra sovsäckar.
Under sex timmar står vi längs relingen och tittar på skådespelet nedanför när folk vårslöst lastar enorma mängder bagage. Oräkneliga saker skadas, tappas eller körs över. Det skriks, trängs, bråkas och vid några tillfällen ser vi till och med män som försöker slå varandra med stenar.
En funktionshindrad man binds fast vid relingen. Männen bredvid oss säger att han är en skadad legosoldat på väg hem från Libyen. Till slut är den överfulla båten som skall ta oss längs Nilen till Sudan redo att kasta loss. Efter solnedgången ligger vi på däck och tittar på den stjärnklara himlen tills vi somnar.
25 Dec, Aswan, Egypten
Bilarnas carnet stämplades ut och vi var redo att lasta på bilarna på pråmen som skulle ta dem på Nilen till Wadi Halfa i Sudan. Pråmen lutar jätte mycket åt vänster då det står kvar en trasig grävmaskin som skulle ha lastats av här i Aswan men ingen har kommit och hämtat den så den får åka en vända till. Vår sista bil får inte plats! De säger åt oss att rulla ner från rampen igen för att de ska ta ombord 14 motorcyklar, vilket knappast ökar chansen att få på bilen. Efter många timmars ståhej får vi trycka fram hela raden av bilar genom att köra in i den bakersta bilen med vår bil. Med alla bilarna kloss an mot varann så får vi på centimetern plats med den!
Vi lämnar våra ögonstenar och livsverk i händerna på okända män och håller tummarna att vi återser dem välhållna i Wadi Halfa om några dagar. Passagerarfärjan åker vi med imorgon så inatt får det bli hotell.
24 Dec. Aswan, Egypten
På morgonen har vi har bestämt träff med Mr Salah som säljer biljetter till färjan. Normalt går den en gång i veckan, i övermorgon, men det har varit problem med pråmen som tar fordon innan så dansken har väntat flera veckor på att få komma med. Biljetterna skrivs ut i lugn och ro. Sen startar helvetet.
– Ni måste åka till hamnen direkt och lämna bilarna redan idag, säger Mr Salah.
– Men vi måste packa om i bilen för att kunna lämna den obevakad, tanka eftersom det är dieselbrist i Sudan, åka förbi trafikpolisen för att lämna in de tillfälliga Egyptiska nummerplåtarna på arabiska innan. Can we be there in two hours?
– No, you have to go now! De finns andra bilar som redan står där nere och vill ombord som kommer ta era platser om ni inte kör dit direkt!
– Vi kör som galningar förbi macken och trafikpolisen. Blir hela tiden stressade via telefon.
– You got 3 minutes! Argh! Kör i panik som om vi stulit både bil och diesel ner till hamnen. Vi mutar hamngubbarna med några tior för att de inte ska söka genom bilen och spara några minuter. Köper biljetter till pråmen för bilarna med andan i halsen. Väl framme vid tullgubben som skall stämpla ut carnet för bilarna verkar allt betydligt lugnare. Han är besvärad över att Mr Salah har jagat iväg honom till jobbet på en helgdag. Han säger att vi ändå inte kan lasta bilarna förrän imorgon. Allt verkar bara vara skit snack från Mr Salah och vi har stressat helt i onödan. Vi kan lugnt ta våra bilar och åka igen. Vi skall vara tillbaka imorgon kl 10 istället. To be continued…
Istället kan vi nu fira jul. =) Handlar med oss något att laga julmiddag på och drar ut i öknen där vi hittar en bra bushcamp. Vi pustar ut, äter shish kofta (avlånga köttbullar), potatis, ägg, kaviar, senaps-sill och dricker glögg som vi fått av Bengts föräldrar när det lämnade det nya carnet till oss i Hurghada. Det blir en fantastiskt trevlig och minnesvärd julafton, vi sjunger julsånger och delar ut julklappar. Var och en har köpt en julklapp för max 50 kr som vi delar ut till varandra. Bristen på presentpapper gör dock att klapparna mer en hög sopor. Men skenet bedrar! God Jul!
23 Dec. Luxor – Aswan, Egypten
Vi tar små vägarna längs Nilen ner till Ashwan. Otroligt hur det kan vara ren öken på ena sidan vägen och jätte bördigt på andra sidan, några hundra meter från Nilen. Stannar i en av småbyarna för att köpa ägg. Istället blir vi bjudna på vattenpipa och te och alla vill att vi ska fotografera dem. Alla otroligt glada och vänliga längs vägen genom landsbygden. Vi tar itu med de första stegen inför utresan från Egypten. Tar fotokopior och skickar en kille för att få vårt intyg att vi inte gjort några trafikförseelser. Krävs för att sedan kunna köpa färjebiljetter från Egypten till Sudan längs Nilen. På kvällen äter vi middag med några bekanta, ett overland par från England och en Dansk motorcyklist som vi kommer dela fordonspråm med. I brist på annat campade vi på en mindre idyllisk bussparkering. På vägen “hem” går vi förbi en lokal fest. Full fart och dans kring bandet som spelar. Ända tills vi kommer. Vi skäl så stor uppmärksamhet från bandet och någon säger till oss att de stänger snart. När vi går följer massa folk med oss och dansar med oss istället. =)
GOD JUL!!
Nu har vi bushcampat ute i öknen en bit väster om Aswan. Sitter och sjunger julsånger i väntan på att julmaten ska bli klar. =)
Shish Kofta (Avlånga köttbullar), potatis, ägg, kaviar, glögg och senaps-sill. God jul till er alla!
22 Dec, Luxor, Egypten
Idag har vi brottats med försäljare utanför templen i Luxor. Av misstag åkte vi skolbuss genom stan, och trängdes med glada ungar. =)
Åkte även bort till den största turistattraktionen, Konungarnas Dal. Väldigt övereklamerat enligt vårt tycke. Men är man mer intresserad av arkeologi så är det säkert roligare. Hyrde en båt och tog en tur på Nilen innan vi drog oss tillbaka till lägret och lagade middag och tog det lugnt.
21 Dec. Egypten
Vi lämnar kusten och det platta ökenlandskapet när vi kör västerut upp i bergen. Landskapet förändras återigen rejält. De torra, obefolkade bergen utan ett grässtrå blir till bördiga åkrar. Vattnet ger liv åt alla de mysiga bondesamhällena längs Nilen. Längs den smala vägen är det nästan lika många åsnevagnar som bilar. Morgondagens angenäma problem kan bli träningsverk i armen av allt vinkande till de glada människorna längs vägen. Det odlas bananer, sockerrör och mängder av grönsaker. När vi ska köpa tomater vägrar de ta betalt och skänker oss dubbelt så många som vi ville ha.
20 Dec, Kairo – Hurghada
Vi tar oss genom Kairos galna trafik österut till röda havskusten.
Mil efter mil täcks hela kuststräckan av turistkomplex, många av dem halvfärdiga byggen som ser ut att ha stått stilla i åratal. Förutom dem finns det bara några skräphögar, pipelines och olje raffinaderier innan den oändliga stenöknen helt tar över.
Vi är på väg mot Hurghada för att möta upp Bengts föräldrar som har varit så snälla och flugit ner hit med ett nytt Carnet de Passages (tullhandlingar), då det gammla hade tyckfel.
Vi leker chater turister ett dygn, badar i det turkosa vattnet och plaskar lite i poolen.
Ett stort tack till Bengt och Ulla-Britt som nu får fira jul i Egypten. Och tack för julklapparna, Kalles kaviar, sill och glögg.
19 Dec, Kairo
Lugn dag med bokföring för vår del i ett provisoriskt kontor i solen. Resten av gänget tog en båttur på Nilen. Kvällen avslutade vi alla på en flott restaurang i Kairo med riktigt god mat – en stor kontrast mot våra normala matvanor! =)
17 Dec, Sinai Bergen – Kairo, Egypten
Efter en kall bushcamp uppe i Sinai bergen slingrade vi oss västerut genom det mäktiga landskapet. På Sinai halvöns västkust lagar vi lunch vid stranden och badar i Röda Havets härliga vatten.
Det är ett femtiotal bilar i kö till macken. Det är bensin brist. I trängseln runt den enda fungerande pumpen går det hett till. Det skriks, knuffas, viftas med sedelbuntar och tomdunkar. Folk passar verkligen på att bunkra bensin. Det skvätter hej vilt när en nerlastad pickup med fyra välfyllda oljefat utan lock rullar ut från macken.
Polis och militär kontrollerna blir slappare men trafiken blir betydligt hetsigare när vi i solnedgången närmar oss Kairo. På motorvägen ligger en del lastbilar konstant i vänsterfilen och en del konstant i högerfilen så alla kör slalom i mellan. Vi förstår inte alls logiken i mörkerkörningen, bilar som kommer ikapp bakifrån blinkar med helljuset några gånger innan de slår av ljuset helt! En del kör helt utan, det tycks inte spela någon roll vilken sida man kör om på. Filer ignoreras helt, och alla ligger i bredd huller om buller med nån decimeters marginal. Använder någon blinkers är det förmodligen för att de har glömt stänga av den. Tutorna används däremot flitigt och är en nödvändighet för att inte bli påkörd. Högra filen är allt som oftast upptagen av havererade bilar eller självmordbenägna människor som vill lifta. Istället för varningsblinkers såg vi några gånger lastbilschaufförer som gjort upp en eld på vägen, elda bildäck och liknande.
Kör till en camping i utkanten av Kairo i närheten av Pyramiderna. Här hade vi tänkt stanna tre nätter.
Vårt egyptiska telefonnummer: +201017662492
15 Dec, Nuweiba
11 timmars sömn, en varmdusch och en frukost på stranden gjorde gott. Ett dopp i Röda Havet är aldrig fel!
För att slippa problem vid kommande gränser håller Monica på hemma plan på att lösa ett snabbt och säkert fraktsätt av ett nytt Carnet till Kairo. Tack för hjälpen, Morsan!
Idag tänkte vi åka upp i Sinai Bergen och kika.
14 December, gränsen till Egypten.
Kl 4 på morgonen anländer båten till Neweiba, Egypten. Avlastningen sköttes av 6 män, en som drar av vagnar med traktor och fem som skriker viftar åt olika håll. Några väskor trillade av från vagnarna och en kördes över. Det trillade ur några äpplen ur den överkörda väskan. Männen åt upp dem och kastade resterna av väskan i soporna.
Nu väntade en av världens svåraste gränser att föra in sitt eget fordon genom. Alla tjänstemännen är civilklädda och skyltarna på hus, baracker och luckor saknas eller är på arabiska. En kille inspekterar att alla har brandsläckare och vi får en liten “okej-lapp” på arabiska. En skriver av chassi numret och försöker ta betalt för det. Efter att ha testat 8 luckor hittar vi tullen som stämplar carnet. Men han skickar oss till det kioskliknande kopierings huset. Där kopieras en del papper och vi får en mapp på med lite kråkfötter på. I nästa kiosk köper vi försäkring. Tillbaka till carnet gubben som säger åt oss gå till en en lucka där vi betalar skatt i utbyte mot ännu ett arabiskt papper till bokföringen. Och en pekning mot trafikpolisen som tar nåt papper och stoppar dit nåt annat oläsligt. – Det här går ju riktigt bra!
I alla fall tills carnetgubben såg att jag stod som innehavare av alla carneten. Trotts att det är inskrivet att alla andra har rätt att köra bilen så vägrade han stämpla det. I timmar blev vi runt skickade bland olika tulltjänstemän som vi försökte förklara samma sak för på femtio-elva olika sätt. Eftersom det är olika personer som kommer köra bilarna under resan så kan vi inte ha en resenärs namn i Carneten. Han ville ha nya carnet, tullhandlingar som vi betalat 126 100 kr för! Några samtal till högre höns och ytterligare nån timme senare gick de med på att stämpla det om vi kunde få motormännen att skicka ett fax till den ansvariga Egyptiska motororganisationen.
Efter en halvtimmes sömn hade motormännen i Sverige öppnat. Kl 11 fick vi faxet och begav oss till The Egyptian Motor and Touring organisation. han ville ha mer kopior på några oläsliga papper, tillbaka till kopieringshuset. Mot betalning skrev han sen ett intyg som vi kunde ta till Carnet-mannen. Nu kan det inte gå fel, snart skulle vi vara fria att rulla in i Egypten! Efter ytterligare nån oläslig lapp i andra luckor var carnet gubben villig att stämpla men ville inte ge tillbaka dem förrän några luck-besök senare hos polisen.
Sen skulle sista carneten jämföras med chassi numret men då blev det verkligen tvärstopp! Ett tryckfel i carneten gjorde att det saknades två siffror i chassinumret! Ännu mer stohej och luckor, ringandes och faxandes gjorde att vi fick göra om proceduren med motororganisationer, kopiering, och Carnet-mannen. Sen ansökte vi om nummerplåtar i en lucka, sprang iväg och betalade på ett annat ställe och hämtade ut dem på ett tredje. Plåtarna skruvades på. I en lucka som vi inte sett innan var det dags för ett tillstånd att få köra i Egypten. Vi togs med till andra sidan gården där vi fick skriva på ett papper där vi lovade att inte köra in i några militärzoner och andra otilåtna platser, givetvis kostade lappen en slant också. Efter 50 luck-besök tappade vi räkningen på antalet men efter 14 timmar packade vi ihop vårt tillfälliga läger och rullade till utgången. Där skulle allt kontrolleras en gång till innan vi var fria. Trötta och hungriga letade vi upp närmaste camping. Genom ett behövligt lyckodrag hamnade vi på en folktom resort, en liten oas vid stranden med mycket varmt välkomnande, gratis camping och bra mat. Tvärsomnade efter maten. För andra resenärer kan jag rekomendera Habiba Camp, N29 01′ 21.5″ E34 40′ 23.3″
Vid ankomsten till gränsen:
