Archive for March, 2012
30 Mars, nordvästra Namibia
Efter lite proviantering och bilunderhåll i staden Outjo innan vi styr västerut mot Skeleton Coast. Landskapet förändras rejält, savannen blir torrare med “vilda västern berg” likt Atlasbergen i Marocko.
Asfaslten blir till grus och efter några mil svänger vi av för att ta en “genväg” längs några hjulspår. Riktigt coolt landskap! Istället för att köra ända fram till Skeleton Coast idag, stannar vi och bushcampar tidigt för att kunna njuta av detta fantastiska landskap. Satsar på att kika på en fin solned och -uppgång! =)
29 Mars Etosha, Namibia
Yes! Där har vi dem, de efterlängade lejonen! Ett tiotal ligger och slappar i morgonsolen. Efter ett tag kommer även en hanne ut från buskagen med sin fina man. Häftiga kisse-katter som vi njöt av en bra stund.
Sen blev de en massa zebror, hjortar, gnuer och giraffer. Kom riktigt nära en hyena som tog ett morgondopp i ett lerhål bredvid oss. Förmodligen nyäten, alldeles blodig runt munnen.
Lite längrebort i en svärm av flugor sitter gamarna och sliter i resterna av en zebra. Kör runt 25 mil i parken och ut på andra sidan där vi gör en bushcamp.
28 Mars, Norra Namibia
Några timmar på morgonen kör vi på det enda möjliga vägvalet västerut, en modern, spik rak asfaltväg som till och med har rastplatser. Det är maxhastighet 120 km/h föutom när det är varning för skola, då är det “bara” 90! Galet…
Tar av på en grusväg som är i princip lika bred och rak den. Staket med stora flotta portar in till ännu större rancher.med västerländska hus och maskiner. Känns ibland som vi hamnat på en annan kontinent.
Staketen längs vägarna har stora flotta portar in till ännu större rancher.med västerländska hus och maskiner. Känns ibland som vi hamnat på en annan kontinent.
Vi besöker, enligt Lonely Planet, världens största meteorit. Fast enligt kartan skall den finnas i Sydafrika men det gör det samma. Den innehåller nästan helt och hållet metalloch är blank med inslag av rost, coolt! Inget man vill ha i huvet.
Sen sicksackar vi upp mellan fler stora rancher och lyxlodger för att ta oss fram till vad som är utmärkt som en nerlagd gruva. Men gissa vad som möter oss efter ett antal mil grusvägs-skump? Jo, en lyxlodge mitt ute i ingenstans! Som i och för sig kan anordna guidade turer till gruvan för 3-500kr.
Här har vi kommit fel
Vi tackar för oss och drar vidare och slår läger precis utanför Etosha Nationalpark istället. Imorgon går vi upp i ottan och börjar spana efter djur! =)
Det mesta är storlek XL vad det gäller insekter i Afrika, så även denna gräshoppa.
27 Mars, Botswana – Namibia
Gränsen till Namibia går smidigt, behöver inte ens stämpla Carnet till bilarna då vi nu korsar gränser inom SACU-unionen. Namibia välkomnar oss med världens åskoväder som går över lika snabbt som det kom.
Senare när vi letar bankomat i staden Rundu ser vi längre ner på gatan en till skur som kommer likt en blöt väg mot oss. Till bilarna eller fram med schampot! Lämnar in bilarna på verkstad för olje och filterbyte.
Det börjar regna igen och vi ta med oss take-away hamburgare ut och letar bushcamp. Vårt livs första bushcamp med snabbmat! Udda men det fick gå, smidigt när det regnade. En mysig plats blev det, enkelt att hitta bushcamp här i Namibia och även Botswana då de är så glesbefolkade.
VÅRT NAMIBISKA NUMMER: +264817888847
26 Mars, Nordvästra Botswana
Lika rolig körning genom deltat ut mot huvudvägen även idag. Lite längre norrut tar vi en båttur på floden, mycket vass, sen lite mera vass. Papyrus hette det som man kunde göra papper och rep och även tugga det. Oväntat hittar vi en stor mataffär i en stad en mil innan Namibias gränsen där vi handlar smaksig mat till kvällen. En tidig bushcamp med några kalla Smirnoff Ice och god mat. Imorgon blir det Namibia!
Mangoträd:
25 Mars, bushen vid Okavangodeltat, Botswana
När vi letar oss ner till sjön 10 mil sydväst om Maun möts vi av en syn som för tankarna till indianby. Rejäla tält, ryttare med cowboy hattar och den Botswaniska modellen av kanoter, mokoros. Sheriffen rider förbi med en sheriffstjärna på bröstet som i Western filmerna. Vi snackar med en fiskare som sitter och rensar nät bakom en tvättlina med torkad fisk. Här bor de i sina tält under hela fiskesången, annars i Maun. Hon säger att killarna som är på väg in efter att ha lagt ut nät kan ta med oss ut i båtarna om vi vill. Klart vi vill!
Det är väldigt översvämmat så här års säger han och pekar på någons hage där bara toppen av staketet sticker upp bredvid oss.
För ovanlighetens skull vänder vi nu norrut längs västsidan av Okavangodeltat. Vi är lite fiskesugna men eftersom vi inte har några spön och fiskarna använder nät så ser vi en turist-fiske-tur från en lodge eller liknande som en tänkbar lösning. Svänger av en liten väg rakt in mot deltat där det ska finnas en lodge. Vägen är avstängd och en man står vid en gräsplätt där det står “safe parking”. Han berättar att vägen till lodgen varit avstängd sen bron spolades bort år 2009, därför skulle man parkera här och ta båt dit. Ända sättet att ta sig dit med bil är den övervämmade vägen runt. Jaja, vi testar!
Nån timmes riktigt kul körning i deltat vadandes i vatten mer eller mindre hela tiden. Lodgen var dock inte bemannad med et var snart personal på plats. De kunde ordna en båt och spön men tyvärr var det så pass igenväxt att det inte var lönt att ta en fisketur. Men det gör ingenting, fick en väldigt häftig upplevelse och den dyra campsiten fick förbli tom, vi körde en bushcamp istället. Lagade till Chakalak grönsaker, med köttfärs och pasta. =)
24 Mars, Maun, Botswana
Tog en avkopplande båttur på floden. Som bonus fick vi se en massa fåglar, en giraff, några gnuer och apor i en nerlaggd nationalpark längs floden. Djuren i parken säljs och förflyttas för att de ska bygga ett femstjärnigt hotell och golfbana! Jag trodde det var fler som åkte hit för att se djur än att spela golf?! Hej då, Giraffen! =(
22-23 Mars, Maun, Botswana
Kör till staden Maun där vi stannar några nätter, bra plats att utgå från för att utforska Okavangodeltat med kanot, helikopter eller flyg. Vi har blivit varse om att vi inte alls utalar namnen rätt här, det lokala använder en del roliga klick-ljud. =) Här i Maun stannar vi några dagar. En del tar en flygtur över deltat, andra båt.
Gör en koll och testar winchen eftersomvi inte använt den på ett tag. Den gick bara åt ena hållet. Konstaterade att en kopparkabel till spolen på elektromagneeten hade skakat av till ett av reläerna. Okej, hur kan man löda utan lödkolv. Mc Gyver-Ronnie tar fram gasolköket, en spik och Elvira donerar en batteriladdare som hon inte behöver. Värmer spiken på gasolköket och smälter lite lödtenn från batteriladdaren för att löda fast den brystna kabeln igen. Inte världens snyggaste lödning men nu fungerar winchen som den ska igen. =)
Dansuppvisning vid restaurangen ikväll. Klassisk Botswana danser men ett väldans snabbt och imponerande fotarbete!
21 Mars, bushen, Botswana.
På vägen till Nxai tittar vi på gigantiska Baobab träd. Eller, nähä. Boing, ett sytrådsgrovt spindelnät hindrade oss. Och hur fan lyckas de bygga 5 meter horizontellt?! Vi tar ett kort på den äckliga snubben som byggt det innan vi går runt och gör ett nytt försök.
Sen blir det rolig körning i lös sand för att ta oss till nationalparken som vi i vanlig ordning får alldeles för oss själva. Ser inte ut som det har bott turister på campsiten vid gaten på jätte länge, dörrarna hänger på tre-kvart och det är en mindre skog på och i grillplatserna. Lite öppnare park än t.ex. Hwange vilket gör det lite lättare att spana efter djur. Även hjulspår och vägar var igenväxta och elefanterna hade släpat över tråd och buskar som vi fick röja undan. Fick vår andra punktering under resan vilken även den gick smidigt att plugga på plats. Fick en skvätt svalkande regn under middagslagandet på bushcampen.
20 Mars, östra Botswana
Vid en checkpoint blir vi stannade och ombädda att köra genom en vattensamling för att decinficera bilen och ställa oss på en fuktig matta som vi kände igen från gränsposteringen. Vi fick öven doppa våra extra skor. Tveksamt om det blev just nå renare i det leriga vattnet.
I staden Nata hittar vi en fungerande bankomat coh ska göra ett försök att fylla våra sinande gasolflaskor till gasolköken. Lätt som en plätt om man hade haft likadana, då byter man bara till en full och lämnar den gamla med ett utbytes-system. Kruxet är bara att det finns så många olika typer och att vi i Sverige envisas med en typ och gäng som inte finns utomlands. Och de afrikanska jätte tuberna skulle inte få plats i bilen. Lösningen blir att köpa en stor gasbehållare här och skaffa en slanganslutning med rätt gängor. Det fanns inte någon utan bara tryckregulatorer vilket vi inte kunde använda då det låga trycket inte skulle räcka för att fylla. Enda sättet var att modifiera den så den fick fullt flöde. (Med en spik!) Sen hänger vi den stora gasbehållaren upp och ner en meter över den sammankopplade flaskan och låter det rinna över tills vi har fyllt dem med strax under 2kg. Med 5,2 liter vatten som motvikt väger vi dem på en hävarm så det inte blir för mycket. Man får tillfälle att vara lite uppfinningsrik i Afrika! =)
Blev en bushcamp en bit västerut där vi strax innan läggningsdax fick påhälsning av resan första skorpion. Hu!
VÅRT BOTSWANA NR: +26775735264
19 Mars Zimbabwe och Botswana
Går upp tidigt för att se solen gå upp vid vårt vattenhål. Flodhästarna kliver i stax innan den gått upp. De skapar intressant frukost-TV åt oss genom att ge ifrån sig ett dova skrattljud, spruta vatten och utöva nån hångel-liknande aktivitet.
Vi kör genom parken norrut till vad vi trodde skulle vara den mer befolkade delen, men även här är vi helt själva. Vi passerar den största entren som bland annat skulle ha lodge och restaurang, även här står allt öde och ser förfallet ut. Kul körnig genom en massa lerhål men trots att parkvakterna säger att de har problem med för många lejon här så var de bättre på att hålla sig undan från oss än att vi var på att leta upp dem. Det är lite för grönt och bevuxet för att kunna se dem så här tätt efter regnperioden. Andra djur blev det dock och impalas var en ny bekantskap. Bara några mil utanför parken tar vi en grusväg till Botswanas gräns. Det var bara en innan som passerat den senaste veckan så det var inte direkt nån kö.
I första staden fungerar inte bankomaten och ingen vill växla dollar. Tur vi har diesel, vatten och mat så vi klarar oss till nästa bankomat 20 mil bort.
När vi letar bushcamp dröjer det inte länge innan vi blir inbjudna av några bönder att bo hos dem. De hälsar oss varmt välkomna och kramar om oss och hälsningen innefattar även en axel-till-axel-dunk. Han klappar boskapet och presenterar alla 54 st, varav en skadad efter en lejonattack nyligen. De har tydligen masssa problem med lejon som tar boskap och hundar. De gräver ner knivsegg och hänger upp aphuvuden för att försöka hålla dem borta. Det står en smal stege lutad mot ett träd. En höna klättrar upp. En till. Tuppen springer och föser upp hönorna i trädet, sen går han runt och kollar så ingen är kvarglömd innan han själv går upp för att sova i trädet. De sover där varje natt för att undkomma rovdjuren. Imponerande! De ska tydligen glidflyga ner imorgon bitti, vore kul att se. En kyckling är för liten för att komma upp så den får sova i köket.
VÅRT BOTSWANA NR: +26775735264
18 Mars, Hwange, Zimbabwe
Somnade blickandes ut över en stjärnaklar himmel. Som extra krydda vaknade vi några gånger under natten av djurens läten.
I gryningen rullar vi in i parken som innehåller världens största elefantpopulation. Under dagen ser vi lite elefanter, zebror, krokodiler, flodhästar och gnuer. Äter en trevlig lunch ute på ett fält, där vi får besök av en giraff som dricker vatten. Ser roligt ut!
Men det är på kvällen det blir riktigt häftigt. Vi campar alldeles vid ett vattenhål. Vi sitter i några timmar och tittar i väntan på solnedgången. Först ser vi bara krokodiler och flodhästar. Flodhästarna börjar bli mer aktiva nu och gäspar fint för oss. Sen kommer det djur från alla håll och kanter – zebror, waterbucks, vårtsvin och elefanter. När solen nästan gått ner helt så tycker flodhästarna det är tillräckligt svalt för att gå upp (vilket tyvärr gav för dåligt ljus för en vettig bild). För första gången får vi se dessa häftiga djur på land! Vilken härlig kväll, själva med djuren på savannen. =)
En liftre togs upp och det packades på afrikanskt vis:
17 Mars, Norra Zimbabwe
Vi började dagen med att gå ut på Viktoriafallsbron. Christer ska hoppa bungi jump! Han tyckte det var riktigt bra, något att göra om.
Söderut är det svårt att få tag i diesel, en mack hade slut, en annan var nerlagd och den tredje var pumpen kass. Sen blir vi tipsade om ett åkeri eller liknande som hade dieselpumpar som vi kunde tanka från. Annars hade vi visserligen klarat oss med extratankarna men skönt med marginal. Kör österom Hwange nationalpark och gör en bushcamp precis på gränsen. Imorgon bitti kör vi in och letar djur. =)
16 Mars, Victoria Falls, Zimbabwe
Vaknade på tidiga morgontimmar av att det ösregnade och åskade. Kabrak!!! Det blev helt vitt och man blev halvt lomhörd, blixten slog ner alldeles bredvid oss. Lite för nära för att vara mysigt…
John, Robban, Christer och Gabriel åker på rafting på förmiddagen medans Elvira och Sandra besöker ett rehabiliteringshem för lejon.
15 Mars, Victoriafallen, Zambia – Zimbabwe
I Zambias minsta nationalpark får vi bland annat se zebror, apor, gnuer, färglada fåglar och bleka giraffer (annan modell?). Men häftigast var när vi fick gå till fots för att se noshörningarna! Var bara 5 – 10 meter ifrån dem. =)
Sen var vi och kikade på Afrikas största vattenfall, Victoria Falls. Riktigt mäktigt med så mycket vatten som det är nu precis efter regnperioden. Det var som en riktig guldtvätt från Statiol med störtskur både ovanifrån, från sidan inkl underspolning. Det hade varit mycket bättre att byta ut regn-ponchon mot badkläder! Mäktigt!
Stämplade ut oss och bilarna ur Zambia, åkte över bron till Zimbabwe för att stämpla in. Tänkte stanna några nätter i Victoriafallen, här har de flesta riktat in sig på aktiviteter som bungijump, forsränning m.m. medans jag och Lena ska ta tag i papperarbetet.
14 Mars, Livingstone Zambia
Gick på marknaden där vi hittade allt möjligt konstigt. Bland annat friterade larver som Gabriel testade. Smakade popcorn enligt honom. Jag och Lena fegade ur.
Testade en klätter vägg. Gabriel och Lena imponerade mest, riktigt duktiga! John och Christer nådde också toppen men jag gav efter för höjdrädslan när jag nådde den hissnande höjden av 2,5m. Men ni måste tro mig när jag säger att det var riktigt högt! ;o)
Christer och Rickard gick ut på bron över Zambezifallen och Viktoriafallen, vi andra lugnar oss tills imorgon.
13 Mars, Bushen – Livingstone, Zambia
Tio mil öster om Livingstone tänkte vi kika på några hällristningar som vi hittade på en av pappkartorna. När vi stannar och frågar efter vägen visar de in oss på en liten smal grusväg. De ringde ett samtal och sa att vi ska fråga efter hövdingen i byn Makaou så skulle han kunna visa oss. Till slut hittar vi den lilla byn och hans hem. Dessvärre är han iväg på ett ärende till grannbyn.
Vi går dit tillsammans med hövdingens son för att hämta honom. Träffar massa trevligt folk i de små byarna på vägen och blir runtvisade på gårdarna. Vi blir bjudna på Bush-Fruits, stenhårda frukter med snorkletiga kärnor i som smakar sött. Smakar även Guava och sockerrör.
Möter så småningom hövdingen och visar honom kartan och berättar vad vi vill se. det är ingen som har ringt honom men han försöker lista ut vad vi vill se ändå. Men det närmaste vi kommer är en typ av sten som de maler ner och gör grå färg av. Tillbaka vid bilarna visar de kyrkan med trummor istället för orgel. Han samlar byns äldre för att försöka lista ut vad det är vi vill se. Ingen tycks känna till några hällristningar men vad gör det när vi fick andra upplevelser över förväntningarna i alla fall. =)
I Livingstone stannar till på en däckverkstad för att rikta och balansera hjul som har fått stryk och blivit skeva och buckliga under resan. En högst tvivelaktig balanseringsmaskin gör mig dock lite skeptisk till resultatet. Jaja, det återstår att se. Annars finns det säkert andra däck-nissar som kan göra ett försök i Zimbabwe. Campar på ett Backpackingställe.
Solcellspaneler!
12 Mars, Sydvästra Zambia
30 mil väster om Lusaka kikar vi på ett sisådär intressant museum och fina träskulpturer. Gick på marknaden som de tycks ha vägrat flytta på trots att dragit järnvägen tvärs igenom. Mitt i låg järnvägsstationen som hade stora kranar för att fylla ånglok med.
När vi letade bushcamp kom vi fram till en liten sjö som vi slog läger vid, med några hyddor inom synhåll. Det tog inte lång tid innan våra grannar kommit och hälsat oss välkomna. En tant insisterade på att vi skulle flytta bilarna och bo på deras gård så det gjorde vi. Alldeles bredvid tobak och majs odlingen. John tog fram fotbollen och snart var halva byn i gång. =) Riktigt stjärnklar och fin natt.
10 – 11 Mars, Lusaka, Zambia.
Gullar lite med bilarna sedan tar vi det bara lugnt och har det bra.
På lördagskvällen liftar vi runt i stan med en pickup, sitter 10 pers på flaket och 3 inne i bilen. Något som bilen bakom tycker är mycket roligt och tjoar och tjimmar hängandes ut genom rutan och gör den sedvanliga tummen upp.
Vi kommer till ett ställe där det är ett lokalt band som uppträder med sång och dans. Tydligen ett rätt känt Zambiskt band. Förstår inte ett ord vad de sjunger men helt underbart att se den rumpskakande uppvisningen och den engagerade publiken som följer med i rytmerna. Tänk om man var så smidig och rörlig! En bra show med goa och glada människor.
9 Mars, Vägen till Lusaka, Zambia
Vi kör längs traktorstigen ut från byn mot grusvägen. Då händer det. Krasch! En av våra bilar tappar kontrollen och glider i sidled med en kraftig smäll in i en stor sten vid ett lerhål. Fälgen höger fram helt bucklig och förstörd och vi ser ett mindre läckage vid styrväxeln. Vi byter hjul, kontrollerar stag och leder. Monterar ner och isär styrsnäckan för kontroll, vill inte riskera nåt tjall på styrningen. Några timmars meckande med o-ringsbyte och kontroller så är allt i sin ordning och vi rullar vidare mot huvudstaden Lusaka. Här campar vi på ett backpacker ställe inne i stan.
